Panikångesten blommar upp

Åh nej. Jag sitter på jobbet nu och försöker hålla tillbaka en panikångestattack! Pratade med poJkvännen och inser att jag inte har tid för honom annat än ikväll å han vill ut ikväll. Men nu tar jag ut saker i förskott för han har inte planerat något än. De e ju helg. Klart han vill ut men jag känner mig övergiven. Bortprioriterad. Och ångesten kryper i mig och jag vill inget annat än att han ska få det att försvinna. Å jag som har klarat mig utan ångest i över en vecka. Varför kommer det nu? Jaaaa varför kommer det nu? Vad gjorde att jag kände såhär nu?Kan det vara för att jag känner mig avvisad eller är det något annat? Jag måste nog tänka en stund. Kämpa undan ångestattacken.