I många år kunde jag inte få fram ett enda ord varje gång pappa sa att han älskade mig. I mååånga år kunde jag inte använda de orden själv.
Sen började jag säga det till min pojkvän och min exmake. det kändes ju inte så hemskt. Visade sig dock att de va lika stora svikare som mina föräldrar.
Älskar min nuvarande pojkvän. Men när jag säger det till honom så blir det tyst. Eller så väljer han att avsluta diskussionen eller skämta. Det konstiga är att han vill höra det. Han frågar vad jag menar. Men när jag frågar vad han känner och vad jag betyder för honom. Då ska han borsta tänderna och gå å lägga sig.
Ok.. nu är det färdigt med detta satans jävla tramset. Jag älskar ingen. Jag behöver ingen, jag är inte kär i någon och det är lika bra att sluta försöka med någonting för man blir bara sårad! Man blir trampad på och känner sig förnedrad. Hjärtat slits ut ur bröstet och någon spottar på dig och trampar sönder hjärtat så de blöder överallt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar